Ren underhållning

Än så länge vet hon inte om att man kan stoppa pengar i automaten. Vi roade oss gratis länge.


These boots were made for plaska pölar.


Blenda gömmer sig i en pil. Akila övar spår.


Vintersolen var framme en timme på förmiddagen. Nu är det gråa täcket över oss igen.

Blenda ser fågelstreck formade som juuuuuulgranar.

Julefrid och juletid

Första julbordet dukat.


Hebbe sväljer svansen på sin nya vän virkapan.


Pappa och Håkan sjunger. Blenda tiger.


I väntan på den turkiske tomten.


Tålamod. Tålamod. Tåååååålamod.


Tvätta händerna. Kladdigt med julmat.


Tomtenissen tar en köttbullsmacka i köket.


Dans runt granen, bredvid granen.


Men vaaaaar är tomten?

Eländes, elände.

Maginfluensan kom och gjorde annandag jul till mindre kul. Utflykten til farmor och farfar fick ställas in och istället sitter vi här och pusslar medans mamma Josephine och morbor Jesper vinglar förbi titt som tätt med en lätt grågrön ton i ansiktet. Bevare oss väl.

Blenda övar på alfabetet.

Blenda Långstrump

Tusen paket, julskinkor, akvavit och meter omslagspapper senare är vi på juldagsmorgon. Blenda poserar i sin nya frisyr, leker med sitt duplo och Hebbe dreglar ner sina nya hakklappar.

Fridefull jul

Julafton rivstartade med nissar och nakna tomtar redan innan frukost. Nu är julefrukosten avklarad och barn sover (förhoppningsvis), nästa drabbning blir efter Kalle, som man tack och lov missar för en gångs skull.

God Jul till Er alla från oss alla.

Blenda håller låda

Blenda underhåller Hebbe.

God Jul!

Tomten kommer, Tomten kommer!

Tomten kom till dagis. Efter hundratals hemrullade köttbullar, griljerade skinkor, tunnor med brunkål och litervis med julmust kom så äntligen tomten. De flesta barnen var livrädda för honom, men Blenda vågade sig fram och både sno åt sig ett paket och tacka för sig.

Tipp, tapp, toppluva!

Efter en underbar luciadag med lååångfrukost hemma hos Caroline och lilla söta fina Tyra (glömde ju som ni läst nedan kameran) där vi fick tjöta och bara ta det lugnt, kilade vi vidare till dagis då det först var nervöst som sjutton hur de små liven skulle klara sig, och när de imponerade med en (håll i er!) tolvlåtarsrepetoar med allt från "Blinka lilla stjärna" och "I ett hus vid skogens slut" till bejublade "B-L-O-S-S-A", kunde vi slappna av och njuta våra klimpars prakttåg.
När det sen var dags för lussefika på barnens små torra egenbakade lussekatter och små klumppepparkakor så orkade inte mamman med betongskalle trängas nåt mer med ohyfsade syskon som tog tårta för fjärde gången tills den var slut innan ens hälften hade kommit fram i fikakön, och packade hem sig, sina barn och det bultande huvudet. Som i ett trollslag försvann huvudvärken när Tomas kom hem och resten av kvällen blev det äntligen lite egentid. En julklappsstövel-socka färdigstickad till Hebbe, och en mäkta stolt, och lite förvånad, mamma var tvungen att dokumentera den (kanske faller den sönder i morgon- vem vet). Nu kommer kruxet att få ihop en till likadan efter alla egen-påhittade maskor och övergångar.





Hebbe fick en ny mössa av Tyra men den är ännu så länge ickedokumenterad. Ni får hålla tillgodo med en annan favoritluva så länge.


Blenda har dessutom fått sin första snaggning. Jag måttade och kisade och visualiserade för mitt inre... men ändå så blev det inte riiiiiiktigt som jag trodde. Men turligt nog för mamman så är Blenda ännu kärleksfull och okritisk mot sin frisör och jätteglad att vi klippt hennes hår med den "flaliga" saxen. Mamman har litet uns ångest, men vet av egen, traumatisk, erfarenhet att det växer ut igen. (OBS! Det är endast luggen som jag klippt, resten är kvar fast det inte ser ut så på bilden!)



Helgen är i antågande, tredje advent, med julfest på julfest på julfest. Amsterdam för vissa, Värlinge för andra. Med arbetet, släkten och med små dagisvänner. Ho-ho-ho, snälla barn är vi allihopa. Doppardagen - here we come!

Lusse Lelle, Lusse Lelle...

Lussefirande på dagis! Självklart hade vi glömt båda kamerorna, vi fick koncentrera oss på akten i realtid istället för efteråt. Barnen sjöng som värsta änglakören, en del högre och en del lägre, en del arpaggio och en del staccato, en del på blinka lilla stjärna och en del på andra visor - allt på en gång. Blenda hittade skräp mellan tårna och tog av sig strumporna och rensade tårna. Allting har sin tid.
På kvällen kom en riktig hästlucia och gick förbi i Norra Värlinge. Med ljus i hår och lussekatter i korgen. Fattas bara snö nu så är julkänslan komplett.




Filmen är väl inte i bästa kvalité, men man kan höra den vackra sången.
Luciatåget går ut igen...

(Tillbaka) På Spåret

Söndagspromenad nere i Höllviken / Ljunghusen längs den gamla banvallen. Givetvis hade Svenska Kennelklubben årsmöte med språning för hundar och dess ägare precis när vi kommit iväg på utflykt, men vi fick en fin promenad längs havet. Akila missbedömde underlaget för snabba ruscher och stöp i backen både en och två gånger när han fastnade med tassarna i dyn.


Blenda & familjen upptäckte den lilla kameran på den nya datorn, var därför tvungen att sätta på det största Pippiplåstret på handen som varit blå en gång i tiden, för att inte glömmas bort.

Julpusselpyssel

Två tomtar av finaste sort har Blenda byggt. En med skägg som hennes far och frisyr som lillebror, och en med grönt hår och stora ögon som sin mor.

Vilken dag, så bra!!!! HURRA!

Ingen ville komma på kalaset (eller kunde, vilket man vill) så då passade jag på att göra mig till lite extra och gjorde en rrrrrrruskigt rrrrosa prrrrrinsesstårta av godaste slag. Camilla och Tomas var de enda som hann se att den faktiskt var superb, innan Blenda kom och skulle göra rosa grisar av den eftersom hon trodde att det var en stor lerklump eller nåt, och tog två stadiga tag i den. Med lite fix och plumpiga chokladhjärtan så gick det nästan att dölja.
Skaran som kom var liten men ack så trevlig, och presenterna var alla mitt i prick.
Nöjd med min kalasdag igår njuter jag idag av min riktiga födelsedag i stillhet. Efter tårta på sängen med min tre älsklingar och en uuuunderbar present, ska jag slappa hela dagen och titta på Bergmanfilm och göra sushi.

Nu kom posten!
Tack Benno för fina presenten, tack tack tack!!!! Hebbe tackar också, kanske rentav hans nya "snus". Blenda får öppna sin när hon kommer hem, fast det kliar i mammans fingrar!


Chockrosa oh yeah!

Mormor, moster-faster-svägerska-syster-syster, mamma, kusin, kusin, kusin.

Pappa, Blenda, Olle och "Vem blöder".

fortsättning: Tre gubbar...

Uppdaterat med bilder från morfar och morbror eftersom mamman hade händerna och minneskorten fulla när hon var i Eslöv.



Blenda räddade katten och gav den ett nytt fint helt ben.




Vårt pepparkakshus skulle få glasyr och prickar. Men snart kom Blenda på att prickarna smakade gott när man slickade på dem.





Men i morse möttes vi av detta! Vi får nog ta oss ett snack med konstruktören......

Tre gubbar i pepparkakeland!

På torsdagen packade mamman bilen full med kavlar, bakbord och pepparkaksformar och styrde cittran norrut. Med en obehaglig och turligt nog änglabevakad bilupplevelse som påminde oss om hur livet vårt ständigt hänger på en skör tråd var det skönt att få komma till det "stora gula" huset och få mat i magen och var sitt bad, Hebbe, Blenda och mamma Josephine.
Efter en tiotimmarsnatt för Hebbe och en sjutimmarsnatt för mamman var det stora pepparkake-baka-dagen!! Med en lååååångsam och skön start med fyra timmars pyjamas blev det äntligen lite fart. Ärenden sprangs, gungor gungades, och lunch intogs, med morbror Jesper som side-kick och assisterande barncoach. Sen vilade vi middag, hela klabbet, medan sysslingarna droppade in med respektive kavel och förkläde.
Sen satte det igång att mjölas och kavlas, tryckas gubbar och gummor, svampar och grisar, göras hus och stora hjärtan.
I panikfart spritsades till slut Melinders pepparkakshus innan vi stuvade in oss i bilen igen och gasade till Jonkalas i Malmö.
Elsa fick ett pepparkakshjärta med namn och bokmärkesänglar och Jon fick en födelsedagsbajskorv att hålla i hand när det trycker på som värst.
Vid 22 var vi alla slut och längtade efter den stora vita hunden som nog längtade ännu mer efter oss. Pappan hade glassat runt på sitt nya jobb och uppdaterat sin dator- och mobiltelefonpark så han var också lite mör och småsleten.
Fast innan sängen var mamman bara tvungen att fixa fram liiiiiiite juleljusstämning med Första advent runt knuten, och rotade fram ljusslingorna och klädde in huset i en varannan-trasig-lampa-slinga och pep in till de andra i värmen igen.

Nu får julen komma om den vill.
(Även om den nog undviker vår taffligt julbelysta boning i det längsta.)





Blenda önskar sig ett badkar i julklapp!


Morfar - byggnadskonstruktör!


Mormormys!

Mysigaste Hebben vi vet!