Tipp, tapp, toppluva!
Efter en underbar luciadag med lååångfrukost hemma hos Caroline och lilla söta fina Tyra (glömde ju som ni läst nedan kameran) där vi fick tjöta och bara ta det lugnt, kilade vi vidare till dagis då det först var nervöst som sjutton hur de små liven skulle klara sig, och när de imponerade med en (håll i er!) tolvlåtarsrepetoar med allt från "Blinka lilla stjärna" och "I ett hus vid skogens slut" till bejublade "B-L-O-S-S-A", kunde vi slappna av och njuta våra klimpars prakttåg.
När det sen var dags för lussefika på barnens små torra egenbakade lussekatter och små klumppepparkakor så orkade inte mamman med betongskalle trängas nåt mer med ohyfsade syskon som tog tårta för fjärde gången tills den var slut innan ens hälften hade kommit fram i fikakön, och packade hem sig, sina barn och det bultande huvudet. Som i ett trollslag försvann huvudvärken när Tomas kom hem och resten av kvällen blev det äntligen lite egentid. En julklappsstövel-socka färdigstickad till Hebbe, och en mäkta stolt, och lite förvånad, mamma var tvungen att dokumentera den (kanske faller den sönder i morgon- vem vet). Nu kommer kruxet att få ihop en till likadan efter alla egen-påhittade maskor och övergångar.
Hebbe fick en ny mössa av Tyra men den är ännu så länge ickedokumenterad. Ni får hålla tillgodo med en annan favoritluva så länge.
Blenda har dessutom fått sin första snaggning. Jag måttade och kisade och visualiserade för mitt inre... men ändå så blev det inte riiiiiiktigt som jag trodde. Men turligt nog för mamman så är Blenda ännu kärleksfull och okritisk mot sin frisör och jätteglad att vi klippt hennes hår med den "flaliga" saxen. Mamman har litet uns ångest, men vet av egen, traumatisk, erfarenhet att det växer ut igen. (OBS! Det är endast luggen som jag klippt, resten är kvar fast det inte ser ut så på bilden!)
Helgen är i antågande, tredje advent, med julfest på julfest på julfest. Amsterdam för vissa, Värlinge för andra. Med arbetet, släkten och med små dagisvänner. Ho-ho-ho, snälla barn är vi allihopa. Doppardagen - here we come!
När det sen var dags för lussefika på barnens små torra egenbakade lussekatter och små klumppepparkakor så orkade inte mamman med betongskalle trängas nåt mer med ohyfsade syskon som tog tårta för fjärde gången tills den var slut innan ens hälften hade kommit fram i fikakön, och packade hem sig, sina barn och det bultande huvudet. Som i ett trollslag försvann huvudvärken när Tomas kom hem och resten av kvällen blev det äntligen lite egentid. En julklappsstövel-socka färdigstickad till Hebbe, och en mäkta stolt, och lite förvånad, mamma var tvungen att dokumentera den (kanske faller den sönder i morgon- vem vet). Nu kommer kruxet att få ihop en till likadan efter alla egen-påhittade maskor och övergångar.
Hebbe fick en ny mössa av Tyra men den är ännu så länge ickedokumenterad. Ni får hålla tillgodo med en annan favoritluva så länge.
Blenda har dessutom fått sin första snaggning. Jag måttade och kisade och visualiserade för mitt inre... men ändå så blev det inte riiiiiiktigt som jag trodde. Men turligt nog för mamman så är Blenda ännu kärleksfull och okritisk mot sin frisör och jätteglad att vi klippt hennes hår med den "flaliga" saxen. Mamman har litet uns ångest, men vet av egen, traumatisk, erfarenhet att det växer ut igen. (OBS! Det är endast luggen som jag klippt, resten är kvar fast det inte ser ut så på bilden!)
Helgen är i antågande, tredje advent, med julfest på julfest på julfest. Amsterdam för vissa, Värlinge för andra. Med arbetet, släkten och med små dagisvänner. Ho-ho-ho, snälla barn är vi allihopa. Doppardagen - here we come!
Skrev: josephine klockan 22:19
0 Comments:
Post a Comment
<< Home